Blogg

Nya möten ger det bästa från olika världar

Salaam Sverige!

Ett säkert tecken på att man har blivit vuxen, är att det numera är roligare att ge bort, än att få ta emot. Som barn var min födelsedag och julafton de två absolut bästa dagarna under året. Presenterna var det viktigaste, ju större de var, desto bättre. Detta är inte alls lika viktigt för mig längre. Nu ser jag istället framemot att se någon annan öppna presenten från mig. Förhoppningsvis har jag valt ut en gåva som uppskattas av någon annan.

Sommarskolan på vift i Sölvesborg… (Foto: Privat)

… och här i Åhus där vi fick sällskap av Nasir. (Foto: Privat)

Att ge bort en present är en sak, att hjälpa en annan människa är något helt annat. Att göra skillnad för en annan person är fantastiskt. Det kan vara genom att lyssna, att stötta och att finnas där när någon behöver. Du ger, men du får samtidigt ofantligt mycket tillbaka.

Så känner jag nu när jag har möjlighet att vara med på Söderportskolans sommarskola. Att få vara med, på ett litet hörn, då nyanlända gör sin inre resa i ett nytt land, är häftigt. Under två veckor har jag haft förmånen att möta ungdomar från Somalia, Etiopien, Afghanistan, Iran, Syrien och Hongkong. Under denna korta tid har det hunnit hända mycket. Vi har hunnit göra många olika saker tillsammans, men framför allt har det hänt mycket inne i våra elever – i själ och hjärta. Det har synts utanpå ungdomarna att något händer i dem. Det syns framför allt i deras ögon.

Detta var väldigt tydligt då vi fick besök av skolans yrkes- och studievägledare Karin Boudebba. Vi var alla nyfikna och hade förberett frågor och diskuterat olika livsfrågor inför hennes besök. Vi undrade bland annat hur hennes liv påverkats av att hon gift sig med en muslimsk man. När vi väl träffade Karin berättade hon att när kärleken slog till spelade religion och medborgarskap mindre roll. Hon träffade Ahmed från Algeriet och idag har de fyra barn tillsammans. Kärlek och respekt var viktigast för dem båda.

Det är självklart för Karins familj att fira Lucia. Här är sonen stjärngosse. (Foto: Privat)

Karin berättar om kulturskillnader, men framför allt om den kulturmix som hon och hennes familj skapade tillsammans. De tog det bästa från de två olika världarna. Vem vill inte ha extra många dagar då man kan fira tillsammans? Midsommar med dans runt stång, mixades med ramadan som avslutades med eid. Karin berättar med sådan glöd, att man inte kan undgå att förstå att hon och hennes Ahmed, hann skapa många fina minnen tillsammans.

Språkförbistringarna kunde finnas, men de bjöd även på varma skratt. Ett exempel på detta berättar Karin för oss. Det var jul och familjen skulle ta in och klä en julgran tillsammans. Ahmed kallade granen för julgrön, vilket de andra uppfattade som lite gulligt. Granen är ju grön, så det lät ju logiskt. Åren gick och Ahmed envisades med att hålla fast vid sitt egenkonstruerade ord för granen. Till slut kunde Karin inte låta bli att ifrågasätta om han skojade eller om han faktiskt trodde att trädet hette så. Ahmed, och resten av familjen, bröt ut i skratt. Han hade inte skojat.

Detta fick mig att minnas min sons söta tanke när det gäller ordet barfota. I hans huvud tänkte han att om man är barn heter det barnfota istället, och således vuxenfota om man är vuxen. Ytterligare ett briljant ord har Hamid gett mig. Han berättade om när han tvingades åka gummibåt över Medelhavet och beskrev det som om att han var i hopplösningstillstånd, vilket egentligen är minst lika talande som det korrekta ordet upplösningstillstånd.

När det gäller att lära sig ett nytt språk, vilket vi på sommarskolan har konstaterat är en oerhört viktig nyckel till integration, gäller det att kunna göra det i ett samspel med andra. Vi behöver en fru, en förälder, en vän eller någon annan som man kan samtala med, någon som hjälper dig att bemästra allt det nya. I en film hör vi en somalisk kvinna säga ”Ta från mig bra saker, som du tycker att mitt folk har. Så tar jag också de bra saker som det svenska samhället har.” Det är precis det som det handlar om, att mötas och samarbeta. Att ge och ta. Att dela med sig och vara nyfiken. Att det är allas ansvar, om vi ska uppnå en lyckad integration.

Vi har pratat mycket om hur vi ska närma oss varandra. Här gör vi det och det känns riktigt bra! (Foto: Privat)

Av: Malin Fahlborg